Nyhet
4 min läsning
Greenwashing är ett vanligt fenomen där företag försöker få sina produkter att framstå som mer miljövänliga än de egentligen är. Att skilja äkta miljöhänsyn från greenwashing kan vara utmanande, men här är några tips för att navigera i den grönmålade marknadsföringsdjungeln.
Greenwashing - 50% av miljöpåståenden i reklam saknar grund
Det pratas mycket om greenwashing och mycket ansvar landar på var enskild individ att tolka de budskap vi exponeras för. I en EU-granskning från 2021 rapporterades att närmare 50% av miljöpåståenden i reklam saknar grund (Konsumentverket). Så hur ska man navigera i havet av budskap och särskilja sant från falskt? I det här inlägget ger vi dig tipsen.
Så vad är greenwashing? Eller grönmålning som det i vissa fall kallas. Fler konsumenter och företag strävar efter att göra mer hållbara val. Det kan vara i allt ifrån hur man tar sig till och från jobbet, vart man inhandlar sina livsmedel, kläder eller sitt kontorsmaterial, till vilka leverantörer man upphandlar å arbetsgivarens vägnar. Greenwashing är en vilseledande variant av marknadsföring som nyttjas av företag för att få sina produkter eller tjänster att framstå som mer hållbara eller miljövänliga än vad de faktiskt är.
Förutom att grönmålade budskap kort och gott lurar mottagaren så påverkar dessa även de personer, företag och organisationer som faktiskt arbetar med att skapa positiv förändring. Verksamheter som arbetar för att minska sitt klimatavtryck misstänkliggörs och begrepp såsom organiskt, fossilfritt och ekologiskt (för att inte tala om hållbart) blir över tid urholkade och tappar sin kraft.
Hur långt kan detta gå? Jo, i vissa fall så pass långt att den här typen av företag drar sig för att kommunicera sina affärsfördelar av rädsla för greenwashing – ett problem som till och med fått en egen benämning i greenhushing.
Vi ska inte ljuga – att identifiera greenwashing från genuina miljöbudskap är inte så enkelt. I grönmålad reklam kan det till exempel finnas strategiska val kring formspråk, ordval, bilder och statistik som drar mottagarens ögon och intresse till sig. Ibland används även ett språk som får budskapet att låta grönt, men skrapar man på ytan inser man att det inte finns någon vidare substans i innehållet.
För att du enklare ska kunna särskilja den sanna miljöhjälten från den falska har vi här samlat några tips som kan hjälpa dig på traven.