Det är motvind för plastpåsen sedan ett tag tillbaka. Den dödar fåglar och valar, förorenar haven och bryts ner till mikroplast som kan spridas i naturen i hundratals år. Samtidigt lyfts tygkassen av många fram som räddningen för miljön, men är det verkligen så enkelt? Johan Wicklén på SVT stod för en mycket bra artikel tidigare i somras.
Påstående: ”Vanliga plastpåsar har lägst miljöpåverkan.”
Det korta svaret: Nej, så enkelt är det inte.
Alla påsar har sina för- och nackdelar, går det att jämföra olika kassars totala miljöpåverkan? Har plastpåsen fått ett oförtjänt dåligt rykte? Hur är det egentligen med plastpåsens miljöpåverkan jämfört med andra bärkassar? Hur står sig tygkassen mitt i allt då?
Johan Wickléns konkreta tips för ett rent samt faktabaserat samvete:
Har du plastpåsar hemma, använd dem flera gånger. När de är slitna använd dem en sista gång som soppåse, alternativt källsortera dem som plastförpackningar. Om plastpåsen blir en miljöbov eller inte avgörs till stor del om den kommer ut i naturen eller inte.
Har du tygpåsar hemma, använd dem. Köp inte nya och lägg dem på hög bara för att du älskar trycket på kassen och känner att det kan förmedla något värdefullt om din personlighet.
Och om du verkligen oroar dig för vilken kasse som är bäst för miljön kanske du också bör fokusera på vad du fyller din påse med när du handlar.
För om du kör bil till affären och fyller dina påsar med kött- och mejeriprodukter och sen får klimatångest för att du väljer en plastpåse, som du sen dessutom inte ens slänger i naturen, har du fastnat i detaljerna.
Sammanfattning: Den bästa påsen är den du använder många gånger. Plastpåsen har blivit en tacksam symbol för människans miljöpåverkan och när den kommer ut i naturen är den mycket riktigt ett rejält miljöproblem. Samtidigt är plastpåsen relativt resurseffektiv att producera och frakta jämfört med påsar i andra material. Att byta ut sin plastpåse mot en tygkasse behöver inte vara bra för klimatet och tygkassar, speciellt i bomull, orsakar stora miljöproblem tidigt i sin livscykel. I ett större sammanhang bör också den med klimatångest snarare oroa sig för vad man fyller sina påsar med än i vilket material de är tillverkade.
Läs hela den intressanta artikeln här.
